torsdag 2 juli 2015

Torsdagen den 2a juli - Varmaste dagen hittills. Vi har barnbarnen på besök, kul med lite fart - och dessutom har de växt så nu kan man utbyta lite tankar med dom. Och dom tänker - djupa tankar - ibland blir man förvånad över vilka livsfilosofer som döljer sig i ett barns gestalt.
Bild från https://en.wikipedia.org/wiki/Dragonfly
Men som sagt varmaste dagen  - över 30 grader i skuggan. Jag och PiaFia (gammelkattan som har utsett mig till sin unge) såg snabbt den mest svalkiga platsen i trädgården. Mellan syrenen, den blommande schersminen, min kruka med blommande nejlikor och min alldeles speciella doftros. Jag har "inrett" den här platsen just för dofterna. Dit flyttade jag min fällbara trädgårdsstol tillsammans med en god bok. Jag satte mig bekvämt tillrätta, sköt upp glasögonen i pannan, njöt av dofterna, och började läsa. PiaFia la sig vid mina fötter och spann. Emellanåt slog hon med svansen så den strök över mina ben. Boken jag läste var en av Dean Koontz - Broder Odd. Jag har upptäckt honom på gamla dagar. Tidigare tyckte jag han var alldeles för absurd och otäck - men i den här Odd-serien har jag upptäckt att han kan vara alldeles fantastisk med lagom dos skräck. Han är faktiskt otrolig på att beskriva personligheter och finstämda känslor - samtidigt som de mest isande, bestialiska hemskheter. Sedan hände det som var förutbestämt - jag somnade - eller mera låg på gränsen mellan sömn och vakenhet - precis som när man mediterar - otroligt skönt - tankarna flyger och inget känns omöjligt.
Efter ett tag, någon timme sådär, ökar medvetandet, dofterna accentueras, jag börjar iaktta vad som händer runt mig. Då ser jag ett gäng trollsländor - inte de allra vackraste med färggrann teckning - utan mer alldagligt grå. Men vilka flygvirtuoser. Vänder på en femöring, hovrar som en helikopter och drar iväg som ett jaktplan. Helt otroliga - och tänk för bara någon dag sedan har de levt på botten av vår trädgårdsdamm. Där har de utvecklats under en tre-fem år för att sedan krypa upp på ett strå och genomgå en metamorfos till denna fantastiska flygande insekt. På bara någon dag alltså från dylevande sexbent rovdjur till fantasieggande flygare. Hur vet trollsländan hur man flyger när den kryper fram ur puppan. De flesta säger nog Instinkt - men vad f-n är egentligen det?
PiaFia
Enligt Nationalencyklopedin = av hävd en generell benämning på medfödda beteenden, känsloreaktioner och attityder, särskilt de som framstår som mer eller mindre reflexmässiga och svårkontrollerbara. Är det så "enkelt"? Är det så att det finns en drift i sländan att flyga iväg och jaga flugor och behärska luftrummet så totalt. Har den det i sig när den kryper ur puppan eller är den snabblärd i flygningens konst så att den efter någon halvtimme-timme  totalt behärskar vingvinklar och styrmuskler. Tjaaa, inte vet jag, men det är sådant som PiaFia och jag sitter och funderar över inneslutna i de fantastiska dofterna av schersmin, nejlikor och doftros.


G.
O.M.

2 kommentarer:

  1. Fint och filosofiskt! Låter som att du har det bra 😊

    SvaraRadera
  2. Tack - roligt att du uppskattade det. Nu först kan jag sätta mig ner och bara känna - det tog ett tag? Men jag saknar fortfarande mina vänner, att vara med och lägga mig i inom ämnet och (hör och häpna) tjänsteresorna när man inte satt i möten!!!!

    SvaraRadera