Läs och begrunda...

En kvinna i Jämtland är polisanmäld för grovt djurplågeri. Dagarna efter att hon övertagit en hund från förra ägaren ska hon enligt anmälan ha drogat den med okända medel som hon injicerat och bränt den med lågan från en cigarett- tändare.

Eva Wiklund från Sundsvall var hunden Rockys ägare.-
Rocky låg på köksgolvet och jag ser hur hon eldar på honom med en tändare och injicerar något i honom med en spruta.
Eva Wiklund ringde polis för att få hjälp att hämta ut hunden, polis var redan på väg eftersom den andra kvinnan anmält ett inbrottsförsök.Polisen kunde inte ta hunden eftersom åklagaren inte vill fatta ett sånt beslut. Så småningom lyckades Eva Wiklund sent på kvällen få ut sin hund som hade svåra skador och aldrig blev riktigt medveten under det dygn som han sen levde.
Vilka medel som injicerats i hunden fick Eva Wiklund aldrig reda på.
I Norge är den här kvinnan dömd för djurplågeri. Hon är för all framtid förbjuden att ha hundar i Norge.
Efter domen flyttade hon till Jämtland. Här har myndigheterna hittills inga invändningar mot hennes sätt att sköta hundar och hästar.
Hunden Rocky, en vuxen Rottweiler, hade efter sex dagar hos henne akut varig hjärhinneinflammation och akuta blödningar i njurarna. Han hade variga sår på kroppen. Han avlivades av veterinär ett dygn efter att ägaren tagit den tillbaka.
Händelsen är polisanmäld. - HÄR KAN DU LÄSA MER och HÄR

Vad fattas en människa som kan göra något sådant. Förmodligen är det en handling som får dom själva att känna sig större, starkare och bättre än den stackare de utsätter för eländet. Det verkar bli allt fler som anser att de har rätt att plåga både djur och människor - avancerad mobbing med våldsinslag, sparka ihjäl eller dränka katter, hundar mm mm mm, Samhället "accepterar" allt grövre emotionella störningar som tar sig dessa uttryck utan att reagera mer än med en axelryckning. Vi har en tendens att se allvarligare på det när det drabbar människor men verkar inte inse att det bara är sista steget på vägen. De första tecknen på empatibrist är mobbing, djurplågeri och kräver ordentliga motåtgärder inte bara "-fy, fy, inte göra så...". Det måste till signaler som klart visar att vårt samhälle inte tolererar sådant och vi måste sätta in åtgärderna tidigt. Det måste börja redan i barndomen med att visa empati, stärka självkänslan visa på rätt och fel, Föräldrar och lärare, ja alla i samhället har en viktig uppgift.  Görs det inte då riskerar individen att växa upp med befästa empatiska brister och få egna barn och cirkeln är igång....!!!

Vad säger man sedan om samhället där polisen inte kan omhänderta ett djur som uppenbarligen blir utsatt för djurplågeri - åklagaren ville inte fatta ett sådant beslut!!!!! Behövs det verkligen ett åklagarbeslut för något sådant - kan inte polisen agera utifrån det faktiska skeendet?? Är det sant som det ryktas att vi har världens "flataste" rättssystem?

Eftersom jag nu är ordentligt ledsen och förb-nnad så blir det inga bilder!!!!!

G.O.M.

Hjälporganisationer.........

Jag ser reklaminslag på TV om svältande barn i Afrika, jag ser ett med en liten flicka gråtande av skräck efter traumatiska krigsupplevelser och instämmer i att så ska ingen behöva växa upp. En organisation vill att jag ska skänka pengar till dom för att hjälpa flickor i Asien att få en skolgång och därmed komma ifrån analfabetism och fattigdom. Ett inslag visar fruktansvärda bilder med djur som behandlas illa, hundar som överlevt dränkning, åsnor med hopbundna ben där moderns/stoet slagits ihjäl, björnungar vars mor dödats och som piskas för att dansa, och där en organisation vill ha ekonomiskt stöd för att kunna hjälpa dom. Jag ser tältstäder där magra barn går omkring i leran. Där människor köar till matutlämning. Jag ser bilder med döda kroppar täckta av lakan. Jag får reklam i brevlådan som vill att jag ska skänka pengar till just deras hjälpande. En organisation vill att jag ska testamentera mitt arv till dem för att de ska fördela medel till forskare En annan vill att jag ska betala skogsplantering i Sydamerika, en annan vill ha bidrag till brunnsborrning i Afrika. Alla visar hemska bilder på lidande människor och djur. Alla dessa hävdar också att just de hjälper människor och djur i akuta situationer, att de gör en skillnad, och de vill hjälpa mig som medmänniska att bidra och därmed kunna känna mig tillfreds med mig själv.

Bild från: https://tommy1960.wordpress.com/
2008/12/21/darfur-zimbabwe/

På vilket sätt och hur mycket jag ger till behövande är inget som ni kära läsare har med att göra, det är bara mellan mig själv och mitt samvete. Vad jag vill peka på och ifrågasätta är - gör all denna reklam för givande att jag ger mer....? Jag tvivlar! Jag tror att det till och med kan ha en motsatt effekt.  Jag märker att jag numera undviker dessa inslag som ska sticka i vårt samvete så att vi öppnar plånboken ännu mer. Jag byter kanal, eller tar upp en bok eller påbörjar en konversation - med andra ord undviker det fruktansvärda som visas och som jag vet existerar i en verklighet utanför Sverige. Jag erkänner jag blir så illa berörd av dessa bilder av människors och djurs smärta, hjälplöshet och utsatthet att jag mår dåligt av det. Vilket gör att jag avskärmar mig och därmed har denna "reklam" motsatt effekt - i alla fall på undertecknad. Jag/man blir så illa berörd av att dagligen se bilderna på det fruktansvärda lidande som människor och djur utsätts för runt om i världen och som jag inte kan göra något åt annat än att skänka pengar. Pengar som jag inte ens vet kommer de lidande tillgodo. Ingen ska ju få mig att tro att alla dessa "välmenande" "hjälpande" organisationer inte också gör detta för att kunna livnära sig själva och tjäna en hacka.

Jag vet också att orsaken till allt detta lidande hos människor och djur oftast bottnar i tre saker:
1/  Krig och våld - Just nu Boko Haram, IS med flera av dessa organisationer som anser sig stå över människors liv och död .
2/ Okunskap, kulturell brist på empati - är orsaken till djurplågeri och omänskligt utnyttjande av människor och djur.
3/  Geologiska, biologiska förhållanden som minskar förutsättningarna för människor och djur att nära sig och därmed överleva.

Dessa faktorer måste vi göra något åt inte som nu bara städa undan resultaten. Vi hjälper ett fåtal medan ännu fler tillkommer - vi sopar de verkliga problemen under mattan. bJag tror inte små enskilda organisationer kan lösa detta. Det måste till global analys för att hitta det effektivaste målet för resurserna/åtgärderna och flera länder måste tillsammans enas till effektiva initiativ, som sätts samman utan baktankar på egen vinning för enskilda länder, organisationer eller individer. När en sådan aktivitet kommer till stånd och annonseras i reklamen - då ska jag lyssna och agera.

Varför världssamfundet inte åtgärdar Boko Haram eller IS, som i nuläget är orsaken till så mycket lidande förstår jag inte - vad väntar de på.

Räknesticka Bild från http://faktoider.blogspot.se/
2010/05/raknestickor.html

Bortsett från ovanstående är allt bra med undertecknad - imorgon den 14 juni blir jag äntligen myndig - fyller 65. F-n vad mycket det hänt på dessa år - vilken utveckling jag haft ynnesten att vara med om. Från räknesticka och kompass - till datorer, internet och GPS.

G.O.M.

Varför saknar så många katter ordentlig omsorg...!

Bilden från: http://www.agria.se/katt/artikel/
ormbett-pa-katt

Som veterinär känner man oftast mycket för och med djur. Jag kan säga att det minskar inte med pensionering - snarare tvärtom eftersom man får med tid över för reflektion. I mitt fall har det lett till att jag ska försöka hjälpa till på ett katthem med det jag kan. Jag har de senaste 15 åren arbetat med nationellt smittskydd och därmed blivit ringrostig när det gäller direkt kliniskt arbete - men jag gör det jag kan..Varför just katthem undrar säkert många. Jo för att katten är nog det djurslag vi har tagit till oss som vi ser som både husdjur och vildlevande. Det medför att många inte har samma omsorg om sin katt som de skulle ha om sin hund eller häst. Katten finns bara där. Man slänger till den innehållet i en kattmatsburk som stått öppnad i tre dagar. Åker man på semester så lämnar man dem både en och två veckor eller värst av allt den övergivna sommarkatten.

Ord är överflödiga Från http://imittsverige.blogspot.se/2009/09/katter-nerstoppade-i-ror.html

Skador och dålig hälsa får katten klara själv för veterinär kostar ju.
Jag bor så till att jag nästan varje vinter får ta mig an övergivna katter. Katter som kommer närmre huset ju kallare det blir, som äter från komposten. Som man till sist inser att de är övergivna och tar in, försöker hitta ägaren. I bästa fall lyckas jag med det - annars gäller det att hitta någon ny husse eller matte eller lämna in till katthem.
I Uppsala har vi katthemmet "Samvetet" och "Musses Vänner". Bägge dessa föreningar arbetar ideellt och har bara de bidrag de får av enskilda personer och företag. Det är många människor som mellan sitt arbete och att umgås med familjen varje dag lägger ner flera timmar på att via dessa föreningar hjälpa herrelösa katter.
OCH SÅ ÄR DET ÖVER HELA SVERIGE.

Släpade katt efter bil Från: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/
vasterbottensnytt/slapade-katt-efter-bilen

Hur kan det vara så i ett land som berömmer sig så över sin djuretik som vi gör i Sverige. Skulle en hund, en ko eller en häst överges och tvingas överleva en vinter utan foder och tak över huvudet skulle det bli ett ramaskri - men en katt är skit samma, den är ju vild så den klarar sig. Sedan har vi de känslomässigt störda som kan använda en katt som fotboll eller fackla bara för att det är en katt. Bilderna här på sidan är ett axplock från det som funnits med i pressen under 2000-talet. Katter har för lågt värde  för många människor både emotionellt och ekonomiskt. Enda sättet att höja det tror jag är genom information, via radio, TV och press.

Först en klapp sedan spark i magen - skitkul -kattens låga värde är ett internationellt problem- Från http://www.expressen.se/nyheter/misshandlad-katt-har-hittat-en-ny-kompis/

Ta en vecka när media samlar sig kring ämnet -presenterar avarterna av katt hållning och visar på hur en katt ska skötas. Informera om Chip-märkning, katten som levande kännande varelse, ansvaret med att ha katt, kastration osv. Vem ska ombesörja att en sådan vecka kommer till stånd - naturligtvis myndigheterna både Jordbruksdepartementet(Eskil Erlandsson Här hittar du kontaktuppgifter på Eskil),  Jordbruksverket (Avdelningen för djurskydd och hälsa - Avdelningschef Ingrid Eilertz här hittar du kontaktuppgifter till Ingrid)  och alla länsstyrelser/kommuner har ett ansvar i detta. Tills vi har ökat förståelsen för katten som en levande varelse borde myndigheterna ta del i ansvaret att stötta alla dessa katthem 

Folk är inte kloka - från https://bloggett.files.wordpress.com/2010/08/namnlos1.jpg

som bedriver en rörelse enbart med hjälp av privata bidragsgivare och därmed med knappa medel. Som det är idag måste de avvisa katter i nöd beroende på att de inte har ekonomin att ta emot fler.

Skapa ett ordentligt katthem i varje kommun och ge det fullständiga bidrag från kommunen/staten. Övriga "privata" katthem får fortsätta med privat finansiering men där måste vi öka motivationen hos veterinärkliniker, foderfabrikanter, läkemedelstillverkare, försäkringsbolag etc att bidra med medel . 

Jag vet en person som är som klippt och skuren för att propagera och arbeta  för detta  -  Johan Beck-Fries, Informationschef på Sveriges Veterinärförbund och chefredaktör för deras tidning. Han är djurens korsriddare bara han bestämmer sig för att ta sig an frågan. JOHAN KOM IGEN:.

 I Västerby i Larsmo, fann man i juli 2008  en katt som plågats till döds. Katten hade dränkts med kätting och tegelsten och flöt omkring i bassängen i Sonamo båthamn.
Från http://evamojje.wordpress.com/tag/djurplageri/

G.O.M.

Sur som vanligt......!

Hösten är här...!! 
Fåglarna börjar svischa runt huset och besöka de tomma fröautomaterna. I det beteendet läser jag naturligtvis in  att de vill ha mat. Vi får se hur länge mitt samvete orkar skjuta upp matningspremiären i år. Känns som det inte är bra att börja alltför tidigt, samtidigt som jag naturligtvis inser att de lättare klarar en vinter med ett ordentligt fettlager. Någon därute som kan hjälpa mig med beslutet.....??

En av dagens nyheter är Rumäniens herrelösa hundar. Några av dessa har nyligen dödat och delvis ätit upp en fyra-årig pojke, vilket lett till att myndigheterna börjat diskutera problemet. 
Enligt uppgifter i kvällstidningarna (vilka inte alltid är så tillförlitliga) ska det finnas över 40000 herrelösa hundar i Bukarest, och hittills i år ska över 9000 angrepp skett. Orsaken till att de finns så många herrelösa hundar  skylls på diktatorn Nicolae Ceausescu, då han på 1980-talet lät riva bostäder till förmån för nybyggnationer för affärscenter och bostäder för överklassen. Många hundägare utan bostad klarade  inte av att ta hand om sina husdjur. 
Vad är att göra?? Klart är att det är ett problem för både hundarna och

människorna. Vad gäller hundarna så bedömer jag det vara djurplågeri av högsta graden. I mina ögon finns tyvärr bara en sak att göra - avliva!! Inför obligatoriskt  koppeltvång och märkning av alla hundar. Kanske till och med hundskatt, eftersom något man betalat för är man också mer rädd om. Alla hundar som påträffas lösdrivande och utan märkning avlivas. På sikt handlar det om att stärka hundens värde i djurägarnas ögon - den är inte något man bara skaffar och sedan låter löpa när man tröttnat på den. Vad du käre läsare kanske inte känner till är att vi även i Sverige har börjat få problem med herrelösa hundar. Samvetslösa djurägare släpper ut sin hund (och katt) vind för våg när de själva ska åka på semester istället för att skaffa "hundvakt".

Jag har sett djurrättsorganisationernas reaktioner på Rumäniens problem, hörde till och med en på nyheterna i morse (Camilla Björkbom/Djurens Rätt). De anser att man ska fånga in och kastrera alla hundar och sedan släppa lös dem igen!!!! Något av det naivaste jag hört!!! De anser att det skulle hjälpa problemet på sikt!! Med andra ord, några till dödsfall får vi överse med och 9000 hundbitna per år är OK tills vidare. Vad har man för värderingar när man resonerar så - sätter man inte då en hunds liv före en människas.....? Och dessutom hur kan man om man är djurvän acceptera att 40000 hundar ska plågas med svält och sjukdomar ända tills populationen naturligt har minskat till rimlig storlek. Det är inte en djurvän som tycker så, det är en naiv, okunnig fanatiker. Beklagar, djurrättsorganisationerna - ni måste börja frångå det fanatiskt extrema.

En parentes i sammanhanget är att även i Sverige är många hundar (och katter) utsatta för djurplågeri eftersom de tvingas leva ett liv på sina ägares villkor. Ägare som inte förstår hundens behov. Jag har sett alltför många 50-åriga kvinnor som skaffar hund och sköter den som det barn de egentligen vill ta hand om. Tonåringar som skaffar en Pitbull för att den ger en känsla av makt. En hund behöver motion, träffa andra hundar, få mat som är anpassad till dess metabolism, ha en ledare och ständigt på vara med sin flock. Hur ser det ut för de flesta hundar - de har oftast en husse eller matte som inte ger signalen att de är flockledare dessutom mest är på jobbet och har hunden som en bijouteri, en brosch, armband ett vapen. Dessutom föder den så den blir överviktig eftersom man inte orkar ta den på riktiga promenader utan bara utanför dörren så den får "skita". Det är djurplågeri men det reagerar ingen på.., allraminst djurrättsorganisationerna!!
Moorrrr....!!!

G.O.M.

Snart är det dags för julmaten.......!!!

Efter årsskiftet blir det förbjudet att hålla värphöns i oinredda burar enligt ett nytt EU-beslut. Frågan jag ställer mig är hur mycket roligare blir det för hönsen? Kan någonsin djurhållning ge djur ett fullvärdigt liv. Är det inte snarare så att vi extrapolerar vad vi tycker de behöver utifrån våra egna mänskliga bedömningar...!! Oftast inte ens medvetet utan mer känslomässigt.

Gulligt...? -Hmmmm, kanske, men är det ett värdigt hundliv...?

Alla har vi ju sett dessa småhundar som utgör accessoarer för framför allt trend medvetna kvinnor. Eller förskolebarnet som fått och tröttnat på en kanin, och som nu (kaninen alltså) framlever sina dagar i en  bur med 100 x 100 cm bottenyta, och utfodras med pellets då och då. Eller utegrisarna som fått en rastgård på 100 x 100 m, vilken dom bökade upp till en stenåker efter tre veckor och som utfodras med Lantmännens slaktfoder special. Och nu hönsen som får sand och en sittpinne. Är det någon som tror att de har ett värdigt djurliv eller är det ett djurliv som vi skulle tycka var värdigt om vi var hund, kanin, gris eller höna.
Vi har en massa argument - de känner inte till något annat - det är ju trots allt bättre än innan - för att inte tala om småhundsägarna som tror att de ger hunden allt bara för att de behandlar den som ett "barn". 
Mycket av vår djurhållning handlar om vår föda - ägg, mjölk och kött. När ni plockar på er äggen eller falukorven i köpcentrat så ser ni produkten och priset och gör era val utifrån det. Men där stannar tanken - den går inte vidare till varifrån produkten härstammar - det skulle göra vardagstillvaron alltför svår. Har någon av er gjort ett studiebesök på ett slakteri?? Det har jag - till och med arbetat på några - jag har sett grisar hoppa ur skållkaret och springa för sitt liv, jag har sett får lyfta på huvudena och studera omgivningen när de hängde i hasorna i slaktkrokarna. Detta hör inte till vanligheten utan är sådant som man försöker få bort. Men däremot  användningen av elpådrivare, skitiga övernattningsstall med omjölkade kor, skräcken i djurens ögon när de kommer in i slaktgången och känner blodlukten - det är faktorer som jag aldrig tror går att få bort. Jag äter kött - men helst hemmaslaktat eller vilt som jag själv skjutit. För jag tycker mig ha förstått att det inte är dödandet i sig som är det förfärliga - det är vägen dit....! Jakt, tycker säkert någon då - sånt djurplågeri. Tvärtom säger jag, ett vilt djur är vant vid att leva bland sina fiender, ett rådjur springer undan för svampplockare, orienterare, varg, lodjur, räv. Jägaren utgör inget undantag. Vi ska inte bli vegetarianer om vi inte vill det. Men vi kan dra ner på köttkonsumtionen - det behöver inte vara kött varje dag. Jag tycker också att vi ska arbeta på att få utökad möjlighet att köpa gårdsslaktat kött. Kanske till och med betala lite mer för produkterna med garantin för att djuren haft det lite bättre. För naturligtvis är det ekonomin som styr alltihopa.....

Att all djurhållning innebär begränsningar i tillvaron för de djur vi håller är ofrånkomligt. Den stora frågan är vad vi kan acceptera för att med gott samvete fortsätta konsumera produkterna. Det är något som var och en av oss måste ta ställning till - men det krävs att vi handlar medvetet. När vi köper entrecote ska vi veta att den kommer från en ko eller tjur och att hanteringen är sådan som den är och att vi accepterar den. Vill vi ha produkter från en annan form av hållning måste vi efterfråga dom.

Till sist - när det gäller sällskapsdjur visavi animalieproducerande djur, tycker jag vi sillar mygg och sväljer kameler. Mycket av hållningen av sällskapsdjur är på gränsen till djurplågeri om man ska följa djurskyddslagen. Men där tycker vi inget......... 

G.O.M.

Vad är det för fel på folk.....?

Har hittat en artikel som hävdar att man i Beijing/kina säljer levande fisk, ödlor och sköldpaddor i förslutna plastförpackningar för att använda som nyckelhållare. Vattnet sägs innehålla näringsämnen och djuren skall kunna hålla sig levande i flera månader!! Som vanligt finns det olika åsikter om det hela - för en del står djuren för tur och lycka (utom för djuren) medan de mer omvärldsmedvetna kineserna betraktar det som ett djurplågeri.

Mary Peng, cofounder of the International Center for Veterinary Services, says they couldn’t survive in the sealed bag for very long, due to lack of oxygen.

While animal rights activists are protesting loudly against the sale of living keychains, there isn’t much else they can do, because China only has a Wild Animal Protection Law – if the animals are not wild animals they fall outside the law’s scope. Until the law changes to protect all kinds of animals, activists can only appeal to people not to buy them, and hope the market will die due to lack of customers.

Although some people buy these bizarre keychains to carry around for good-luck, there are those who buy them just to free the poor creatures from their tiny plastic cage


Kommentarer är överflödiga, jag blir så trött........................

G.O.M.