En förkylning från Weymouth....

Nyss hemkommen från en tjänsteresa till Weymouth, England. Som vanligt stressar jag mig igenom transportsträckorna - i detta fallet 9 timmar med omväxlande bil, flyg, tunnelbana, tåg. Kunde i alla fall konstatera att det engelska landskapet är precis som mina fördomar om det. Kulturlandskap, med häckar och små skogsöar som skiljer åkrarna åt. Här och där vandrar några hästar, en man tränar sin hund med några får. Husen jordfärgade smala, med flera originellt utformade skorstenar per hus, alltsammans inramat av en stengärdsgård. Jag förväntade mig nästan att se Hobbittar dyka upp tillsammans med någon figur ur Dickens. De små uppdykande städerna känns ihoptryckta så de liksom tryckts ut på höjden. Staden Weymouth inget undantag, men innehöll massor med glatt färgade hus - en typisk engelsk sommarstad.. Den ligger på södra engelska kanalkusten, skapades på 1100 talet, och innehåller runt 60 tusen innevånare. Mycket trevliga människor, god mat och inte minst mycket givande besök å yrkets vägnar. Jag kommer att återkomma. Vad jag köpte med mig hem....? Inget, fanns ingen tid för shopping, men fick i alla fall med mig en präktig förkylning som jag ska dela med mig av till alla er som inte haft förmånen att besöka staden Weymouth.

Med rinnande näsa och skällande hosta tecknar jag er tillgivne
G.O.M.

Fördomsfull....? Jag, inte då.....!

Jag är full av fördomar……!!! När jag skärskådar mig själv, beteende, tankar, så inser jag att jag har MASSOR av förutfattade åsikter om personer, mat, yrkeskategorier, nationaliteter, åldersgrupper, kön, klädval, sextillhörigheter mm mm mm. Och aldrig jag skulle erkänna det om någon frågade mig, inte ens för mig själv. Nix, jag är alltigenom god, behandlar alla lika, gå enbart på fakta inte på ogrundade känslor. Att det här styr mig i min vardagstillvaro vägrar jag kännas vid – jag kan se att andra har det  - men inte jag inte…..!! 

En fördom är ett antagande som man gör – ibland kan den vara korrekt ibland inte. De värsta fördomarna är naturligtvis de där vi inte har tillräcklig information för att fatta ett klokt beslut. Det kan vara sådana där beslutsgrunden ligger på allmänt spridda rykten om en nationalitet eller maträtt. Egentligen är fördomar viktiga – de har säkert funnits hos människan under hela hennes utvecklingsfas. De ingår i förutsättningarna för överlevnaden – att fatta snabba beslut på liten informationsmängd. Ser jag en sabeltandad tiger för första gången – så springer jag eftersom jag har fördomar mot djur med sådana tänder. Samma betydelse för liv och död har den kanske inte idag i vår del av världen – däremot spelar den in i att slippa få i sig något äckligt, eller bli lurad, göra illa sig etc. Problemet är bara att vi använder det så svepande, kvinnor kör som krattor, män är alla så aggressiva, finländare har kniv, norrmän är glada, zigenare stjäl osv. Det blir som att titta på en bild med för dålig upplösning – bara en pixel -  till sist ser man bara en röd fyrkant, fast det egentligen är en bild på ett litet barn i röd tröja som rider på en häst. Vi behöver mera pixlar/Mbyte (helst terabyte) för att förstå att det vi ser inte utgör sanningen utan att den är mer mångfasetterad än vi inser. Vi behöver också hjälp från vår omgivning – TV/dagstidningar måste visa verkligheten med mera bytes. Är det en svensk som är skyldig eller en marsian, eller man/kvinna, så tro inte att ni inte bidrar till fördomar genom att inte säga det – tystnaden tolkar vi som vi vill. När du själv beskriver något som ligger på gränsen till fördom så gör det inte svepande utan försök göra det objektivt med många bytes.

Sedan är det nog så att många fördomar är inte helt fel. Surströmming älskas av en del och hatas av andra. Vi som älskar det kan tycka att de som hatar det har en fördom om ett av de läckraste livsmedlen. Äldre människor kör långsammare i trafiken, de kör utifrån sina förutsättningar. Yngre är mer skadedrabbade. Vi kanske måste acceptera att det finns vissa saker som inte är fördomar utan är fakta. Vi kallar dem fördomar eftersom vi inte vill tillskriva människor/saker/skeenden negativa egenskaper. Det vore förmodligen enklare om vi bara kunde acceptera vissa saker och inte irritera oss på dem.

Nä nu är det bäst att jag slutar – jag känner att jag inte har helt ordning på dessa tankar och att det är mycket större än jag just nu kan greppa.

Jag ska i alla fall försöka få en bättre upplösning på tillvaron – inse att inte alla kvinnor sminkar sig bakom ratten – att inte alla BMW förare kör som dårar – att män med stora öron och keps kör långsamt för att de faktiskt inte vill orsaka en olycka, osv, osv.

Vore kul om ni därute, med eller utan fördomar, delade med er av era tankar i frågan…..!!

G.O.M.

Grumpy....? Nä...., inte idag....., eller.....????

Varit på tjänsteresa söderut till ett av våra närmsta grannländer. Ur jobbperspektiv intressanta två dagar, men den stora vinsten är som alltid att träffa kollegor på raster och luncher och mellan allt det privata snacket hämta upp det senaste inom verksamheterna. Sådant som publiceras först om några år. 
Men det bästa är ändå när man flyger hem och ser ner på det försvinnande europeiska landskapet med sina åkrar och framför allt hus, hus, hus och åter hus, som förbyts till det svenska med stora skogsområden och lite åkrar och bara några få hus. Då känner jag som alltid att det är skönt att bo i Sverige. Sedan flyger tankarna vidare till jag dessutom har mat varje dag, till och med för mycket, så att överutfodring är ett problem för mig och mina landsmän. Jag har tak över huvudet - som inte bara är tak över huvudet - utan utgör en investering, både vad gäller innehåll och fastighet. Jag behöver inte arbeta mer än åtta timmar per dag, lediga helger och semester. Dessutom ingen som spöar mig om jag tar en längre fikarast. Blir jag sjuk får jag ändå en inkomst så jag överlever - likaså om jag blir arbetslös. Vi har en statsledning som även om de inte tillhör de skarpaste eller mest produktiva djuren i fållan ändå inte försöker ta kål på befolkningen med eldvapen eller hunger. Dessutom haft fred sedan 1814. Sista kriget var ett kort sådant mot Norge för deras självständighetskrav, freden slöts 14 Augusti 1814, alltså har vi haft fred  197 år - sug på den du. Ändå är vi ett gnällande, missnöjt folk, som bara vill ha det bättre och bättre, och mer och mer.
Förmodligen ligger det i människans natur, överlevnadsegenskaper, att inte slå sig till ro utan hela tiden förbättra sina egna villkor. Problemet nu verkar vara att de förbättringar vi kan genomföra blir på bekostnad av natur och våra medmänniskor och till stor del består av sådant som inte är nödvändigt för vår överlevnad.
Vi kanske skulle vara lyckligare om vi hade några reella överlevnadsproblem att kämpa emot...., tex hunger? De framsteg vi gjorde då skulle i alla fall märkas på ett annat sätt för oss än vad en ny mobil, modegarnityr, läppfyllning etc gör, eller......?


G.O.M.

Det är sant, jag har läst det i ...............!

Det finns en hemsida som jag gärna läser för dess fina bilder men framför allt för dess innehåll - nämligen  "Björn Liedéns författarinlägg". Han har en fantastisk förmåga att hålla sig ajóur med delar av verkligheten som jag utifrån min bakgrund och nuvarande perspektiv missar - och som jag därför kan inhämta på hans hemsida. Dessutom är hans fotografier Mycket sevärda.
Idag - lördag -  hänvisar han till en artikel i tidningen "Affärsvärlden" - "Fångarnas dilemma" -  som handlar om journalisters sätt att beskriva fängslade kollegors bakgrund och situation. En kort sammanfattning av artikeln är att kollegorna beskrivs i positiva ordalag och eventuella negativa sidor förtigs. Vad jag tyckte var intressant var  de fakta om Martin Schibbye som tillsammans med sin vapendragare Johan Persson nu sitter fängslade i Etiopien mistänkta för olaga intrång och terroristverksamhet. Jag har som många andra sett dessa herrar  som orättvist behandlade och något av demokratins vita riddare. Så för mig blev det en överraskning när jag läste följande i artikeln "Fram till för några år sedan var han redaktör för Revolutionär kommunistisk ungdoms tidning Rebell. RKU är Kommunistiska partiets, tidigare KPML(r), ungdomsförbund. Det var Schibbye som skötte snacket när Ungdomsstyrelsen häromåret upptäckte att RKU ansåg att Sverige bara kan omdanas genom revolution, med vapen om så krävs. Att resultatet blev att den stat som ska störtas inte ville ge RKU mer bidrag var ”en inskränkning av föreningsfriheten och demokratin”, protesterade Schibbye"  -  "det var först när P1:sKaliber granskade RKU, som rubeln trillade ned. Det blev lite mycket att höra Stalins massmord kallas ”överhetens lögn”, proletariatets diktatur ”den högsta formen av demokrati” och att ta del av de rosenskimrande rapporterna från ”brigader” på besök hos regimerna i Nordkorea, Vietnam och Kuba. Vad gäller hyllningarna av Kim Il Sung meddelade Schibbye att ”folkrätten och FN ger alla stater rätten att välja en egen väg”. 
Sverige är ju ett fritt land så var och en får ju tycka vad man vill - men man frågar sig varför inte detta kommit fram i alla skriverier kring herrarna i Etiopien. Informationen gör ju att man får en inblick i  Martin Schibbyes politiska hemmahörighet, hur han värderar demokratin och vad han anser är värt för att uppnå sina mål - därmed får man också en annan bild av hans situationen i Etiopien. Det är möjligt att detta är något passerat  i Martins liv - men det är ändå en del av hans bakgrund som definitivt kan ha en betydelse för den nuvarande situationen, eller.....? När det skrivs om Juholt, mikael Persbrandt eller kungahuset då är ingen negativ detalj för stor för att inte presenteras allmänheten - men när det gäller det egna skrået blir det tydligen annorlunda även om även denna insikt är viktig för oss som läser tidningarna.
Varför.......? Frågan leder ju tyvärr till - Kan vi lita på journalisterna......? Om jag ska generalisera så blir ju svaret detsamma som på frågan "kan vi lita på politikerna" - Näääääääääääääääää........!


Men läs gärna artikeln själva i Affärsvärlden och bilda er en egen uppfattning. 

G.O.M.

Bara luras, bara bara luras...........

Veckans höjdare måste Svenska Naturskyddsföreningens (SNF) utspel vara. med rapporten  "Den flamsäkra Fisken",  Det gav feta rubriker i både dagstidningar och radio/TV - ." Farliga gifter i vår matfisk": När man sedan går in och läser vad det är de upptäckt så inser man att allt är sig likt. Alla vill ha makt och styra, även SNF, som man trodde var något förmer, pissar in revir med metoder som kan ifrågasättas. Vad består då den fantastiska ödesmättade upptäckten av? Jo - att "vanliga matfiskar innehåller farliga miljögifter för vilka gränsvärden eller rekommendationer saknas". Den sakkunniga rapporten som den pålitliga SNF lutar sig mot bygger på ett antal stickprover av fisk från olika delar av världen. Totalt 12 arter, varav tre från svenska vatten, röding (Vättern), Sill och gråsej (Nordsjön) och ett från Norge med odlad lax. Resten kommer från stilla havet, indiska oceanen osv. Två sorter är odlade, den norska laxen och tilapia från Kenya, resten är viltfångad  Man analyserade 115 olika kemikalier, vissa med kända gränsvärden andra utan. Och vad visar man, naturligtvis att fisk innehåller, som man får intrycket av när man läser rapporten och de efterföljande rubrikerna, JÄTTEMYCKET farliga substanser - och att vi inte föder tvåhövdade monster och samtliga av oss lider av kroniska förgiftningsskador är ett under. 

Varför är jag nu "grumpy" över det här? Jo, därför att jag tycker det är oseriöst av en organisation som SNF att blåsa upp det här materialet till sådana proportioner. Rapporten grundar sig på ett fåtal fiskar - hur många framgår inte - i mina ögon är den inte värd papperet den är skriven på ens. Det har gjorts betydlig mer professionella undersökningar i detta ämne. Till och med SNF själva inser detta. De skriver på ett ställe "Undersökningen baseras på stickprov och några långtgående slutsatser kan därför inte dras från resultaten" - "I de fall jämförelser är möjliga överensstämmer dock halterna eller är något lägre än i tidigare undersökningar med större provstorlek. Undersökningen är gjord i pedagogiskt syfte för att illustrera vilka spår kemikalieanvändningen i samhället lämnar efter sig". Yes, ni läste rätt - några långgående slutsatser kan inte dras - och ändå gör SNF just det. Dessutom halterna är OFÖRÄNDRADE eller till och med LÄGRE än föregående provtillfälle - vojne, vojne!!!!  Undersökningen är gjord i PEDAGOGISKT syfte. Vad innebär det ? Jo för att visa den dumma allmänheten att det finns gift i fisk!!!! Varför vill man visa det - visste vi inte det redan? I varierande halter i fisk som i alla andra livsmedel?? Jag tycker allting pekar på att SNF vill att allmänheten i sin rädsla för den giftiga maten ska sätta press på de styrande att minska giftanvändningen. Visst är det snyggt sätt att styra in oss i fållorna. De praktiska konsekvenser det får är att vi äter mindre fisk. Fisk som är ett livsmedel vi ska äta mer av för att må bättre, ha hälsan och leva länge. Allt det sätter SNF på spel för att pissa in sitt revir och styra oss. Är det seriöst....?? 

Nä - SNF till skampålen....! Där tappade ni mitt förtroende....., hade jag varit medlem hade jag gått ur...!

Jag kommer att fortsätta äta fisk - naturligtvis kommer jag att göra det enligt Livsmedelsverket rekommendationer, gärna abborre, gös, sej, plattfiskar och en och annan strömming. Det goda med fisk övertrumfar de miljögifter som vi redan vet finns där, såväl som i andra livsmedel. Miljögifterna kommer jag att fortsätta kämpa emot - men inte med SNFs metoder.

G.O.M.

Vi och dom.......

Fick i dagens DN korn på en artikel som jag tycker ger perspektiv på tillvaron -

"Alla har ju litet asperger, mer eller mindre". En humoristisk beskrivning av hur tillvaron ter sig när man lever med en neuropsykologisk funktionsnedsättning. Något som många är drabbade av i vårt samhälle. När det gäller aspberger så är det 1 av 300 män, för det är framför allt män som drabbas. Utan att det syns utanpå, bara märks på deras sätt att vara -bemöta andra. Ofta får de nog stämpeln som annorlunda, kufiska, och vi undviker dem, eller retar oss på dem - för de beter sig inte så som vi förväntar oss att våra medmänniskor ska bete sig.  Många gånger får de leva i ett utanförskap som börjar redan på lekplatsen, fortsätter i skolan, och som de i bästa fall lärt sig hantera i vuxen ålder.
När det gäller aspberger, så är det fascinerande för att ofta är de specialbegåvade, på gränsen till genier inom sitt område - dom brukar vi kalla nördar. En del forskare anser att de kan visa att aspberger är en  överutveckling av de delar i hjärnan som sköter det spatiala (rumsliga) tänkandet och en underutveckling av de delar som sköter emotioner och den verbala förmågan. Flera stora forskare är själva aspberger - och når resultat beroende på sitt annorlunda sätt att angripa frågeställningarna. Jag känner själv några med diagnosen - och de är inte alltid lätta att förstå och visst kan jag reta mig på dem - men de har något.... . Något som jag inte själv har i samma mått - ett fokus - en förmåga...... . Kanske är det de som är utveckling, framtiden.... .

I varje fall vet jag att de känner glädje när de är en del av en gemenskap. 

Ps

För er som tycker det är intressant med människans psyke - varför vi är de vi är och gör så som vi gör - kan jag rekommendera "Mapping the mind" av Rita Carter - tyvärr på engelska (tror inte den finns på svenska) men relativt lättläst och framför allt INTRESSANT - du kan provläsa den HÄR.

G.O.M.

Vår verksamhet är säker, den är kvalitetssäkrad....

Glömd dammsugare orsakade brand på Ringhals

Fantastiskt någon glömmer ett så yttepytt litet föremål som en dammsugare och hela Ringhals kärnkraftverk  stoppar upp till en kostnad av 1.8 miljarder kronor. Det är ju sååååå lätt att glömma dammsugare, det vet vi ju alla.....!!!!!

Vad är det dom håller på med?? Har dom hört talas om kvalitetssäkring - den är till för att sådant här inte ska hända. När något är så känsligt som en kärnreaktor trodde jag att de 

hade kontroll på allt som tas in och räknar av det mot det som tas ut - lite grann som man gör vid en kirurgisk operation. I alla fall att man avsynar viktiga utrymmen innan man kör igång. Men tydligen inte. Låt oss skylla på den mänskliga 

faktorn - det är någon montör eller städare som har orsakat det hela - det vet man ju hur sådana är - en sak är säker det är inte ledningens fel. Nääääääääää, absolut inte - de har ju sagt till att det ska vara kvalitetssäkrat - och då blir det ju det....!!!! Hmmmm...., min erfarenhet är att missar personal i kvalitetssäkringen så beror det på att ledningen inte fått fram budskapet - och det beror inte på personalen. 

Det känns ju tryggt att en verksamhet som kärnkraften, med den destruktiva konsekvens som finns inbyggd vid misstag, uppvisar denna brist på säkerhet. 

Visst är det professionellt? 

Kostnaden 1.8 miljarder är skitsamma, det lägger dom ju på elpriset. Eller vad tror du....?

G.O.M.

Snart är det dags för julmaten.......!!!

Efter årsskiftet blir det förbjudet att hålla värphöns i oinredda burar enligt ett nytt EU-beslut. Frågan jag ställer mig är hur mycket roligare blir det för hönsen? Kan någonsin djurhållning ge djur ett fullvärdigt liv. Är det inte snarare så att vi extrapolerar vad vi tycker de behöver utifrån våra egna mänskliga bedömningar...!! Oftast inte ens medvetet utan mer känslomässigt.

Gulligt...? -Hmmmm, kanske, men är det ett värdigt hundliv...?

Alla har vi ju sett dessa småhundar som utgör accessoarer för framför allt trend medvetna kvinnor. Eller förskolebarnet som fått och tröttnat på en kanin, och som nu (kaninen alltså) framlever sina dagar i en  bur med 100 x 100 cm bottenyta, och utfodras med pellets då och då. Eller utegrisarna som fått en rastgård på 100 x 100 m, vilken dom bökade upp till en stenåker efter tre veckor och som utfodras med Lantmännens slaktfoder special. Och nu hönsen som får sand och en sittpinne. Är det någon som tror att de har ett värdigt djurliv eller är det ett djurliv som vi skulle tycka var värdigt om vi var hund, kanin, gris eller höna.
Vi har en massa argument - de känner inte till något annat - det är ju trots allt bättre än innan - för att inte tala om småhundsägarna som tror att de ger hunden allt bara för att de behandlar den som ett "barn". 
Mycket av vår djurhållning handlar om vår föda - ägg, mjölk och kött. När ni plockar på er äggen eller falukorven i köpcentrat så ser ni produkten och priset och gör era val utifrån det. Men där stannar tanken - den går inte vidare till varifrån produkten härstammar - det skulle göra vardagstillvaron alltför svår. Har någon av er gjort ett studiebesök på ett slakteri?? Det har jag - till och med arbetat på några - jag har sett grisar hoppa ur skållkaret och springa för sitt liv, jag har sett får lyfta på huvudena och studera omgivningen när de hängde i hasorna i slaktkrokarna. Detta hör inte till vanligheten utan är sådant som man försöker få bort. Men däremot  användningen av elpådrivare, skitiga övernattningsstall med omjölkade kor, skräcken i djurens ögon när de kommer in i slaktgången och känner blodlukten - det är faktorer som jag aldrig tror går att få bort. Jag äter kött - men helst hemmaslaktat eller vilt som jag själv skjutit. För jag tycker mig ha förstått att det inte är dödandet i sig som är det förfärliga - det är vägen dit....! Jakt, tycker säkert någon då - sånt djurplågeri. Tvärtom säger jag, ett vilt djur är vant vid att leva bland sina fiender, ett rådjur springer undan för svampplockare, orienterare, varg, lodjur, räv. Jägaren utgör inget undantag. Vi ska inte bli vegetarianer om vi inte vill det. Men vi kan dra ner på köttkonsumtionen - det behöver inte vara kött varje dag. Jag tycker också att vi ska arbeta på att få utökad möjlighet att köpa gårdsslaktat kött. Kanske till och med betala lite mer för produkterna med garantin för att djuren haft det lite bättre. För naturligtvis är det ekonomin som styr alltihopa.....

Att all djurhållning innebär begränsningar i tillvaron för de djur vi håller är ofrånkomligt. Den stora frågan är vad vi kan acceptera för att med gott samvete fortsätta konsumera produkterna. Det är något som var och en av oss måste ta ställning till - men det krävs att vi handlar medvetet. När vi köper entrecote ska vi veta att den kommer från en ko eller tjur och att hanteringen är sådan som den är och att vi accepterar den. Vill vi ha produkter från en annan form av hållning måste vi efterfråga dom.

Till sist - när det gäller sällskapsdjur visavi animalieproducerande djur, tycker jag vi sillar mygg och sväljer kameler. Mycket av hållningen av sällskapsdjur är på gränsen till djurplågeri om man ska följa djurskyddslagen. Men där tycker vi inget......... 

G.O.M.

Glömde en sak.....!!

Glömde en sak i föregående inlägg -

Barn gör så som föräldrarna gör, inte vad de säger !!

och
det sitter i resten av livet....!

G.O.M.

Skiter väl jag i....!!!!

Igår fredag var jag och såg den nya Tintin filmen på biografen Spegeln i Uppsala. I 3D. Jag är ingen frekvent biobesökare, förra gången var nog 10 år sedan. Måste erkänna att 3D var häftigt, även om i vissa scener grafiken inte kändes riktigt verklighetstrogen. Som 50-talist så är jag uppfödd med Tintin, och då måste jag naturligtvis se filmen. Jag blev inte besviken - storyn var i stort som jag minns den - bakgrunderna kändes tidstypiska - jag kände mig nostalgisk.  Det enda negativa var att slutet kändes lite snöpligt - dit kastat för att redigeraren kommit upp i den tidskvot som gäller för en film. Böckerna var betydligt mer avrundande. Men filmen var sevärd både för storyn, scenerna och 3D:n.



Men....!!! Hur är människor funtade.....? När vi gick därifrån - utrymmet mellan bänkraderna var fyllt med popcorn, påsar, flaskor - och med fyllt menar jag det fanns drivor av det....!! Att städa där skulle kräva en gödselgrep eller snöskyffel. Jag har bara sett något liknande vid mina flygresor till Bryssel på den tiden då tjänstemännen flög business-class. Då när man gick av planet kunde man se att kostymförsedda herrar med slips och nobel uppsyn lämnade tre-fyra tidningar, muggar, vinflaskor, servetter, brickor efter sig, PÅ GOLVET.

Vi får vad vi skapar.

Det såg ut som en explosion i en lunchrestaurang. Likadant var det här på biografen. Vad är det som får människor att så totalt tappa respekten för andra människors arbete, så de släpper alla hämningar och gör sådant de inte skulle tillåta i sin egen lägenhet. Tjänstemännen på flyget tror jag var någon form av storhetsvansinne - titta vad jag kan tillåta mig för att jag är en så viktig person - jag har betalt extra därför får jag göra så här - ursäkta beteckningen - egotrippade knäppskallar.

Följ Dalai Lamas tre R:  -  Respect for self,  Respect for
others and Responsibility for all your actions.

Men på bion....!!?? Vanliga människor...!!   Tänker de inte på att någon ska ta rätt på det - är det ett föräldra/skol problem - dvs ingen fostran. Jag tror det, vi har tappat många av de normer som underlättade för oss att leva tätt tillsammans därför att de inte förs över till de nya generationerna av de som har det till uppgift. Skolan förväntar sig att föräldrarna gör det, medan föräldrarna tyngda av vardagens stress och problem förväntar sig att skolan gör det. Det är inte heller någon diskussion om sådana här vardagsnormer i vårt samhälle idag.
Sedan tror jag att det finns en till faktor i beteendet, nämligen behovet att vara någon. Genom att orsaka detta visar jag att jag är förmer än den som skall ta rätt på det - alltså är jag någon - låter knäppt, men tyvärr tror jag det styr många skeenden i våra liv. En form av "in-pissning" av revir.

Vad ska man göra?  Börja sprid normer - tala om vad som är rätt och fel..! Ge människor beröm för att de uppför sig, se dom som gör det, säg tack, var generös  i vardagen, låt andra gå före i kön, håll upp dörrar, se människor som behöver hjälp och hjälp dem, res dig upp för gamla och invalider.....!! Och som sagt säg "TACK".


I alla fall var det kul att se filmen....!

G.O.M.