fredag 24 juni 2011

Midsommar

Jaha, då var det dags igen - midsommar. Matjesill med gräslök, färskpotatis med dill, jordgubbar och eventuellt en snaps till - sedan stångresning - små grodorna med en hurtig dansledare - prata med bekanta - sitta på altan hos någon småsnacka om än det ena och än det andra medan grillen kremerar något stackars djur - skål och tack, vi ses nästa midsommar. Fullt så illa är det inte - det är kul att träffa bekanta som man bara ser vid detta tillfälle - och det är kul att se barnbarnen skutta runt till små grodorna. Och jag älskar de långa nätterna - men saknar de ännu längre nätterna Norr om Dalälven och framför allt den höga , klara luften.
Midsommar är som de flesta av våra traditioner något som vi har med oss sedan långt tillbaka - den kortaste natten ansågs det vara något magiskt med och något som var ett självklart tillfälle att offra till. Man hade fått ner allt utsäde i jorden och det skulle nu tillväxa och bidra till att man klarade av nästa vinter. Nu var den tid då allt skulle växa och föröka sig. Det är klart att det var glädje och hopp, livet var så mycket enklare än under vinterhalvåret. Det var självklart att det man offrade för en god fruktsamhet och att hela festen gick i det tecknet. Alkohol i form av öl och mjöd  fanns säkert i överflöd precis som nu. Midsommarnatten var lång och ljuv och inbjöd till dans och lekar och säkert också till alla former av fruktsamhet - precis som nu. På 1300-talet började kyrkan införa midsommarfirande för att ta över och avleda det mer hedniska firandet som förekom runt om.


Varför vi runt polcirkeln (Sverige. Finland, Norge) i princip är de enda nationer som firar midsommar, är osäkert men kan ha att göra med vårt klimat, att det inte fanns någon anledning att fira innan eftersom födotillgången var mager. De flesta länder har ett firande motsvarande midsommar månadsskiftet April/Maj. Majstången sägs ha sitt ursprung långt tillbaka och helt enkelt ska utgöra en rest phallossymbol. Men sanningen är att vi fick den från invandrande tyskar i mitten på 1300-talet. Det förklarar också varför vi kallar den Maj-stång - I Tyskland skedde firandet i början på Maj. I Tyskland heter det "Maibaum", dvs Majträd - och antas ha sitt ursprung i de förhistoriska grupper som dyrkade naturen och för vilka träden hade stor betydelse.



Att äta färskpotatis tillsammans med sillen är en relativt ung tradition som skapades i storstäderna på 1920-talet. Innan ansåg man det vara ett grovt slöseri att äta potatis som ännu inte vuxit färdigt.
Snapsen kom sent till Sverige det var först på 1400-talet som vi började bränna. Ryssarna var betydligt tidigare med detta - de började redan runt 900 talet att framställa "brödvin", kallat så  eftersom det var gjort på säd. Först på 1400-talet fick det sitt nuvarande namn vodka.
Vi har många olika ord för att dricka alkohol -
"Att ta sig en jamare" innebär att dricka ett glas jamaicarom. Ta sig en blecka kommer ifrån att man under 1800-talet serverade spriten i muggar gjorda av bleckplåt. Eftersom bleckplåt är järn så förstår ni själva vad uttrycket "ta sig ett järn" kommer ifrån. Ordet nubbe kom till under 1800-talet och kan härledas till ordet nubb, som förutom liten spik även haft betydelsen liten sup. Kan det vara för att nubben är en liten vass sak - eller för att nubb också (under 1600-talet) haft betydelsen liten klumpig karl - dvs som man blev efter ett antal nubbar. Ordet sup är en förkortning för "Särskild UtskrivningsPrövning", dvs från motbokens tid när man fick ansöka om extra ranson.

Till sist de höft- och knäknäckande "Små grodorna" - melodin har sitt ursprung i en militärmarsch från den franska revolutionen, "La Chanson de l’Oignon" - fritt översatt Löksången. Den gjordes om av engelsmännen till en smädesvisa om de "grodätande" fransmännen. Hur den kom till Sverige är okänt. Den har i alla fall blivit en viktig del i vårt kulturarv

Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Ej öron, ej öron, ej svansar hava de.
Ej öron, ej öron, ej svansar hava de.
Kou ack ack ack, kou ack ack ack,
kou ack ack ack ack kaa.
Kou ack ack ack, kou ack ack ack,
kou ack ack ack ack kaa.

 Ånyo ställer jag frågan - visst är det intressant att vi gör så mycket utan att egentligen veta varför vi en gång började göra det...............
Ge dig nu ut och iväg till den tyska stången och knäck knäna i en fransk militärvisa.......


G.O.M.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar