Livets mening....?

Jag har länge intresserat mig för buddhismen, inte som religion utan som livsfilosofi. Den är så

The happy Buddha - Bild från:
http://www.iai-international.org/feng-shui-laughing-
buddha.html

humant sympatisk och sprider ett så härligt lugn - filosofin alltså inte religionen. Religionen Buddhism, är som de flesta religioner toppstyrd. De i toppen har mandat att tolka de historiska källorna och tala om hur människorna ska vara och vad de ska göra - precis som dagens politiker. Med andra ord, makt och pengar till en liten grupp som utgör prästerna, de styrande. Och det är de troende som betalar. Känns det igen - så verkar det vara överallt i samhället - de längst ner i hierarkin/konsumenterna pyntar upp oavsett om det är i livsmedelsaffären, fackförbundet eller inom vår demokrati.
Ju mer jag satt mig in i den ursprungliga buddhismen desto mer har jag förundrats överenkelheten i tankarna. Den första Buddha var ju enligt sägnen en prins som skyddats från allt ont genom att växa upp i sitt palats. När han därför såg fattiga, sjuka och döende, så fick han upp ögonen för människors lidande. Han provade allt som låg i tiden för att försöka hitta något som kunde ta bort lidandet - han fastade - levde eremitiskt - utan föda och vatten - späkte sig själv osv osv. Vet du käre läsare vad han kom fram till. Lidandet orsakas till stor del av oss själva i att inte acceptera det vi är och har. Lidandet skapas för många genom att de vill vara mer och äga mer. Han konstaterade vidare att genom att leva sådana liv skapar vi också lidande hos våra medmänniskor, hos djur och orsakar skador i vår natur. Så  vad Buddha kom till insikt i var att vara förnöjsam, njuta av livet som du har och att inte orsaka lidande för något levande på vägen, varken människa eller djur. Det finns egentligen bara tre saker som är säkra : 1 - du är född, 2 - du kommer att dö, 3 - du vet inte när du ska dö. Du kan dö om fem minuter, eller imorgon, nästa år eller om 20 år. Därför njut av det liv du har istället för att känna att du måste ha det och det, göra dom och dom sakerna för att känna dig nöjd. När du har fått eller gjort dom så dyker det ju ändå hela tiden upp nya önskemål - det tar aldrig slut. Därför gör som Buddha - när du gjort det nödvändiga för dagen - sätt dig väl tillrätta - och njut av tillvaron och det du kan unna dig - för egentligen är du ju ganska lyckligt lottad.
Sedan det här med själavandring/pånyttfödelse - där var nog Buddha påverkad av sin tids tro. Precis som vår tids kristna och Islamister tror på himmel och helvete. Vad sanningen är får vi tids nog veta.

G.O.M.