HÅLL I ER gubbar och gummor, nu laddar han om...!

Det som nu får mig att krypa fram underifrån min mossbevuxna sten är socialdemokraternas valslogan "Mindre klasser - Mer kunskap", vilket jag anser vara att gå runt om det reella problemet. Sedan var det också något av partierna som föreslog obligatoriskt gymnasium - helt sanslöst - ska dom totalt knäcka de som är skoltrötta och hellre vill komma ut och jobba. Det har redan gått inflation i krav på akademiska poäng för att få ett jobb, till och med okvalificerade jobb. 

Bilden från Aftonbladet http://www.aftonbladet.se
/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article16155260.ab

PISA har ni hört talas om det. Det är en underorganisation inom OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) som bildades 1948 av 34 ekonomiskt viktiga länder, däribland Sverige. Målet var att bygga upp Europa efter kriget. År 1961 ändrades organisationen till dagens OECD med en verksamhet att utvärdera och jämföra de olika medlemsländernas politik och policyer. En del av detta är PISA (Programme for International Student Assessment) som bedömer 15-åriga skolelevers kunskaper inom områden som matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Sverige har halkat ner i resultatlistan under den tid som undersökningen har utförts. Undersökningen år 2000 talade för att vi låg över genomsnittet, i den senaste undersökningen 2012 låg vi på plats 38 av 65 länder. Ett axplock av resultaten: 27,1% av de svenska eleverna underpresterade i mattematik, motsvarande siffra för tex kina var 3,8%.

I läsförståelse fick vi 384 poäng vilket inte säger så mycket förrän man jämför det med USA på 498, Vietnam 508, i topp Kina 570, i botten Peru 384 och ett medel på 496. Sverige sänkte sitt resultat från undersökningen 2009 med 2,8%.

När det gäller naturvetenskap så är det lika illa, om inte värre vi fick 485 poäng, 3,1% lägre än 2009. Om vi jämför med samma länder som tidigare USA på 497, Vietnam 528, i topp Kina 580, i botten Peru 373 och ett medel på 501.

Ja inte är det lysande inte. Tittar vi på övriga nordiska länder så hamnar Norge på plats 30, Danmark på 22, Finland på 12 plats och Sverige som sagt på plats 38. Varför gör inte svenska politiker ett studiebesök i Finland och ser vad som skiljer.

PISA jämför också lärarlöner per capita BNP (BNP = värdet av alla varor och tjänster producerade i ett land - utgör ett mått på ett lands levnadsstandard) mellan länder, så ligger Sverige i nivå med Norge, Kina, USA, Israel ungefär i mitten av skalan. Gör man detsamma med skolans ekonomiska resurser så ligger vi också ungefär i mitten på samma nivå som Kina, New Zeeland, Irland, medan USA och Australien ligger efter.
Vad drar nu PISA för slutsatser -
PISA-resultaten visar att skolsystemen med höga resultat i matematik fördelar resurser mer rättvist så att skolor med många barn med inlärningsproblem eller skolor i socialt missgynnade områden fick mer resurser. PISA understryker också att de skolor som har den tyngsta undervisningsbördan ska ha de bästa pedagogerna och att dessa bör gynnas lönemässigt.

Vad kan vi hitta hos de elever som lyckats?

Bild från Må Bra - Läs gärna artikeln

http://mabra.com/ny-studie-barn-i-buller-brakar-mer/

• har föräldrar som förväntar sig att deras barn ska engagera sig i skolan och ha som mål att studera på akademisk nivå.
• säger sig känna tillhörighet, vara lyckliga och trivas i skolan.
• kom inte försent och skolkade inte
• är motiverade att lära
• ser inte problem som besvärliga utan som en utmaning
• känner självtillit
• har bra lärare - elev samarbete

Några faktorer i skolsystemen som påverkar resultaten:

• Ett skolsystem som delar upp eleverna i olika kategorier (jämför mattematik allmän - särskild, Svenska allmän - särskild) verkar ge elever sämre motivation för skolarbetet.
• Viktigare än ekonomiska resurser och lärarlöner är hur medel fördelas mellan skolor med olika behov beroende på olika socialt underlag.
• När föräldrar väljer skola verkar omgivning och "rykte" vara viktigare än hur tidigare elever har lyckats akademiskt.
• Skolor med hög tolerans för sen ankomst och skolk presterade sämre (Låt gå - det ordnar sig alltid syndromet).

En annan sak jag reagerat på är att redan I PISA år 2000 nämns att Sverige hör till den tredjedel av länderna som har de största prestationsskillnaderna mellan flickor och pojkar. PISA 2012 visar också att pojkar har försämrat sina resultat i större utsträckning än flickor i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap. Varför gör man inget specifikt för att lösa detta - ska vi bara acceptera att pojkar är pojkar - bråkiga och lite tröga när det gäller skolan - och låta dom gå förlorade till en tillvaro som präglas av underlägsenhet och som de därmed kommer att kompensera på ett negativt och ekonomiskt kostsamt sätt ute i samhället? Enligt min livsledsagarinna är det 7% av alla pojkar som har ramlat igenom alla skyddsnät vid 30 års ålder.Det tråkiga är att även flickor börjar visa detta beteende. Nu ska jag sticka ut hakan ordentligt. Jag tror att detta grundläggs i låg- och mellanstadiet och att det bottnar i lärarna på dessa stadier som saknar insikt, kompetens och tålamod att hantera ffa pojkarnas motoriska behov i dessa åldrar.

Bild från: http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=
1754&blogg=63978

En sista sak innan jag kryper tillbaka under min sten - Flera hävdar att mindre klasser skulle ge mer mer kunskap (Socialdemokraterna har det som valslogan) det finns inget i PISA rapporten som talar för att det är så. Vad rapporten däremot klart säger är för att lyckas föra över kunskap krävs det arbetsro, lugn i klassen och disciplin - vilket verkar vara en sällsynthet i Sverige.

Jag känner att jag har lätt för att skjuta över det dåliga PISA resultatet på lärarna, men jag inser också att det är fel. Men det är som när man lägger handen på spisplattan och bränner sig - felet ligger inte i handen eller plattan - det ligger högre upp i hjärnkontoret som styrde handen. Alltså återigen våra politiker.

Bild från: http://rodamalmo.blogspot.se/2013/11

/friskolor-valfrihet-for-vissa.html

De måste se till att skolorna får:

• Förutsättningar att upprätthålla ordningen i skolan. Skrik och skrän ska inte tolereras - de ska utredas, ligger det ett särskilt behov bakom ska extraresurser sättas in - är det bara brist på intresse, fostran eller liknande så ska dom bort till en annan skola eller klass med specialkompetens.
• För sen ankomst och skolk ska inte tolereras.
• Eget ansvar ska vara ett led-ord - därför bör det också finnas läxor - inte minst för att det som ska läras in är så omfattande att det inte hinns med på enbart lektionstid.
• Resurserna ska fördelas så att de skolor med elever med särskilda behov ska få det.
• Ingen ska behöva gå i en svensk skola och känna att man inte förstår eller hör dit - det ska finnas resurser för sådana som gör att de kan kompenseras.
• Skolan ska styras enhetligt över hela Sverige - den ska inte behöva vara utlämnad till en kommuns ekonomiska godtycke - den ska styras från Riksdag och Regering.
• Verksamheten ska vara helt finansierad av samhället - föräldrar ska inte skjuta till pengar var sig för böcker, lunch eller utflykter.

Från http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2013/06/skolan-

ojamlikheten-och-sframtid.html

Eftersom jag är på hugget ytterligare en grej - lärare säger ofta: det är inte vår sak att fostra eleverna. Föräldrarna ser knappt sina telningar beroende på att bägge arbetar. Dessutom när de kommer hem blundar de för allt vad fostran innebär eftersom de inte orkar engagera sig efter en dags arbete. Vi har dessutom de
senaste år-tiondena blivit allt mer egocentrerade vilket gör att vi hellre ägnar oss åt mobilen och vårt eget välbefinnande än våra barn.
Låt oss enas att våra barn är ett gemensamt intresse för hela samhället både för oss som föräldrar och som lärare. Låt oss då också tillsammans bidra till deras fostran oavsett om det är dina eller mina ungar eller om det är i skolan eller utanför i samhället.

G.O.M.

Här kan du läsa hela PISA rapporten, gå till SIDAN och ladda ner den som PDF- tro mig den är läsvärd.

PS kom just på att jag hört att anledningen till det dåliga PISA resultatet skulle bero på att eleverna som genomförde testen inte visste att det var ett "viktigt" test och därför inte ansträngde sig. Den kommentaren tycker jag förklara hela skolväsendets dåliga resultat - eleverna är inte motiverade (det är för jobbigt/tråkigt/tröttande osv). Överhuvudtaget så ligger det nog i tiden - vi är så lite till mans. Dags att ändra på det...?