Nu är det jul igen.............

Nu har vi jul här i vårt hus.......!!!
Är ni stressade, är sillen inlagd, köttbullarna trillade, julgruppen planterad, klapparna inklappade  och långan står och lutar sig i ett hörn. Har ni skickat julkorten, bjudit in svärmor, planterat julgruppen igen och kokat knäck. Allt det här måste man utifrån de förväntningar som köpmännen och damtidningspressen har på oss. Ännu en gång känner jag medlidande med de kvinnor som ställer upp på detta trots att de kanske inte vill, utan bara för att det ska va så......, "helt hysteriskt" som Askungen borde säga om festen på slottet i stället för "helt underbart". 


Lät oss se varför firar vi jul? Varifrån kommer traditionen? 
Låt oss börja med varifrån ordet "Jul" kommer? Det verkar höljt i dunkel, många olika teorier, men ingen som man kan säga "den är det". Efter att ha googlat runt på ordet så har jag hittat två som jag tycker verkar logiska.

1.  Det urgermanska ordet för fest, högtid var "jehwla". Ordet förekommer i finskan ett par hundra år f.kr. som "juhla" (högtid) och har under åren ändrats till "joulu" med betydelsen "jul".
2. Den andra varianten går längre tillbaka i historien. Odin gudarnas hövding hade många namn, bl.a.  Jólner, det namnet användes på honom när man hade vinterblot.

Men som de flesta vet så är ursprunget till vårt julfirande de gamla hedniska vinterbloten. Blota har sitt ursprung i gotiskans blôtan med betydelsen  "dyrka, tillbedja". Vid bloten samlades grannar, släkter, vänner, och bjöd in gudarna till festen för att de skulle bli välvilligt inställda, och göra det som vi bad dem om. Vinterbloten, när det var som svartast och kallast, var avsett för att få fram en ny varm årstid med mycket vilt i skogen, rika skördar på åkrarna och många nya barn till byn. Man tog med sig kreatur, god mat, öl/mjöd, sådant som var viktigt för livet. Djuren slaktades, och blodet stänktes på inredning och personer såväl som på husens utsida och den så viktiga jorden. Därefter tillagades köttet och en festmåltid tog sin början. Det senare precis som i våra dagar.
Kring 300-talet började man i Rom fira Jesus födelse i slutet på månaden december, mest som motvikt mot de hedniska traditionerna. Sedan har detta ansetts vara den direkta orsaken till julfirandet fram till våra dagar, utom de sista decennierna, då den verkliga orsaken har varit att slå förra årets ekonomiska julhandelsrekord - instiftat av den heliga Mammon. 


Ytterligare några julhändelser
-  Saffran kom till Sverige i början av 1300-talet.
-  Lutfisk har varit festmat sedan 1400-talet, och
    kunde vara gjord av alla möjliga fiskarter.
-  Julgran började i Tyskland på 1500-talet, fick
    ljus 100 år efteråt, och infördes i Sverige på
    1700-talet.
-  Julklapp - började med att man under 1600-talet
    slog in ett vedträ eller halmruska i ett vackert
    paket. Under 1700-talet började man skriva en
   ramsa därtill. Varpå man levereade paketet
   genom att "klappa" på dörren och slänga in paketet i farstun, varpå man sprang därifrån.

-  Lussekatt uppstod som så mycket annat vid
   denna tiden i Tyskland på 1600-talet. Enligt
   sägnen var det djävulen utklädd till katt som gav
   barn stryk, medan Jesus i form av ett barn delade
   ut bullar till snälla  barn.För att hålla den
   ljusskygge djävulen borta färgades lussebullarna
   med den gula saffranskryddan. Lussekatter har i
   Västsverige förr även kallats dövels- och
   dyvelkatter, där "dövel" ursprungligen
   betyder djävul (Wikipedia
   http://sv.wikipedia.org/wiki/Lussekatt). I slutet av
   1600-talet kom lussekatten till Sverige. 

-  Julbock - Under 1700-talet införde man att det var julbocken som delade ut klapparna. Julbocken var
   helgonet S:t Nikolaus följeslagare.
-  Tomten kom på 1800-talet, och var en blandning
   av julbock, S:t Nikolaus och den gamla
   gårdstomten. Allt förstärktes av Jenny Nyström
   målningar under slutet av 1800-talet.
   Gårdstomten trodde man var den förste
   människan som odlat upp gårdens mark och
   levde kvar efter sin död för att se till att allt
  sköttes som det skulle. Samtidigt som tomten
   infördes i julfirandet så fick också julen färgen
   röd.
-  Adventsljusstake - kom i början av 1900-talet -
   då började också det Luciafirande som vi känner
   det, med koppling till det italienska helgonet S:ta
   Lucia. Långt innan, ända tillbaka till hednisk tid
   har man firat den 13 december , för att
   midvintersolståndet inföll den natten enligt den
   almanacka som då gällde. Det var en farlig natt,
   som man skulle hålla sig inne. Dessutom skulle all
   slakt och  alla julförberedelser vara klara, vilket var värt att fira. I och med införandet av den gregorianska
   kalendern flyttades vintersolståndet till den 22 december.
-  Adventskalendern - den första i papper - 1932.

-  Första gången "Kalle Ankas Jul" sändes var 1960. 

Ser man på det så här så är det faktiskt bara festandet och all maten som är det ursprungliga.
Jag tycker vi struntar i julklappar, stress och alla nya påfund - vi tar en vinterblot istället - men utan att offra några djur, det verkar enklare................!!


G.O.M.

Källor: http://www.historiska.se/historia/medeltiden/helgonnamn/Julen/
           http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
           http://www.ne.se/
           med flera.